Handlingen:
Den 14-åriga Lee Fiora lämnar den lilla staden South Bend i Indiana för att gå på internatskolan Ault i Massachusetts, en skola som Lee delvis valde att söka till på grund av den blanka, fina informationsbroschyren. Ault är en exklusiv skola för rika barn och så en och annan elev, som Lee, som fått stipendium för att gå där. Lee känner sig som en utböling bland alla rika elever, trots att ingen någonsin skulle få för sig att tala om pengar, det är snarare deras livsstil som känns främmande för henne. Hon har svårt för att umgås med de andra; hellre sitter hon på rummet en lördagkväll än går på skoldansen, för att hon är rädd för att bli lämnad utanför. Ault är dessutom en strikt skola där det finns många regler att följa, dessvärre inte bara skrivna, det finns även oskrivna sociala regler bland eleverna som man inte bryter och Lee får kämpa hårt för att följa alla dessa. Under sina fyra år på Ault får Lee en del vänner, några för livet, men hon känner sig aldrig riktigt hemma och hennes liv där blir inte det som hon drömt om.
Internatskolor kommer för alltid för mig att framstå i ett slags romantiskt skimmer, lite sagoaktigt på något sätt. Jag har aldrig varit i närheten av en internatskola och kommer förmodligen aldrig att vara det heller, men trots det kan jag ändå känna igen mig på sådant som drabbar de flesta tonåringar oavsett vilken skola man går i. Curtis Sittenfeld har lyckats fånga essensen i tonårens alla probem och dramer. Hon skriver riktigt, riktigt bra och att det här var hennes debutroman kan jag bara gratulera till. Prep hamnar helt säkert bland de 10 bästa böckerna jag har läst under 2010.
Betyg:
5/5
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar