onsdag 1 juni 2011

Den perfekte mannen - Sheila O'Flanagan

Sheila O’Flanagan igen, denna gång ”Den perfekte mannen”. Finns han? Nja…


Handlingen:
Britt arbetar som skilsmässoadvokat i Dublin. Hon tar livet på yttersta allvar och ser inte många glädjeämnen i sitt liv. Hennes kortvariga äktenskap med skådespelaren Ralph är något hon inte vill tänka på och absolut inte tala om. Som terapi har hon suttit och skrivit, men helt oväntat, tack vare hennes assistent, har boken hamnat hos ett förlag och blivit utgiven. ”Den perfekte mannen” blir stor succé och Britt bjuds in som föreläsare på en lyxkryssare i Karibien. Då hennes agent Meredith blir skadad i en ridolycka, bjuder Britt sin syster, Mia, på resan dels som resesällskap, dels som assistent. Mia å sin sida är bosatt i södra Spanien. Där bor hon med sin fyraåriga dotter Allegra och drömmer om hur hon återigen ska få vara tillsammans med sin dotters far, Alejo. Alejo är dock gift och har barn på annat håll och känner inte till att han har en dotter med Mia. De två systrarna är som dag och natt, både utseendemässigt och känslomässigt. Medan Britt är den kalla, okänsliga och karriärsinriktade storasystern är Mia en utåtriktad och varm ung kvinna, som har svårt att få pengarna att räcka till för sig och sin dotter.

På lyxkryssaren finns Leo Tyler, en man som bor i en av de lyxigaste sviterna ombord, men reser ensam. Ombord finns även Steve Shaw, kryssningschefen vars uppgift är att se till att alla ombord trivs, speciellt den berömda författarinnan Britt. Många återblickar till systrarnas tidigare kärleksliv får vi, samtidigt som man som läsare hoppas att de ska få ihop det med de snygga karlarna ombord. Men det går segt, så segt. Faktiskt tappar man hoppet om att det någonsin ska hända något. Och vem är egentligen intresserad av vem?

Som vanligt när Sheila O’Flanagan är i farten får man en välskriven chick-lit levererat, men den här gången tycker jag att boken kunde ha varit lite kortare, för det går SÅ långsamt framåt och det är ett väldigt upprepande tycker jag. Och så blir jag lite trött på Britts dåliga humör och bitterhet. Hon är inte rolig alls. Allt som allt är det en okej bok i denna genre, men vill man ha något fartigare, roligare och mer chick-lit-aktigt bör man leta på annat håll.

Betyg:
2/5


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar