Handlingen:
”Flickan med glasfötter” utspelar sig på St Hauda’s Land, ett påhittat, ganska dystert och ogästvänligt ölandskap där märkliga saker händer. Här finns djur som ingen hört talas om och sjukdomar som ingen annanstans. På ön bor fotografen Midas Crook, en enstöring som har lite svårt med att umgås med folk. Han hatar sin döde far och undviker sin mor. Han tycks dessutom har ytterst svårt med mänsklig kontakt överhuvudtaget. En dag när han är ute och fotograferar träffar han på Ida. Det är något underligt med henne; hon går omkring i ett par alldeles för stora herrkängor och hon haltar. Snart får Midas reda på att Idas fötter håller på att förvandlas till glas. Samtidigt som hans intresse för henne ökar, blir hennes situation alltmer farlig. Kan hon räddas på något vis, finns det botemedel mot glassjukan??
”Flickan med glasfötter” utspelar sig på St Hauda’s Land, ett påhittat, ganska dystert och ogästvänligt ölandskap där märkliga saker händer. Här finns djur som ingen hört talas om och sjukdomar som ingen annanstans. På ön bor fotografen Midas Crook, en enstöring som har lite svårt med att umgås med folk. Han hatar sin döde far och undviker sin mor. Han tycks dessutom har ytterst svårt med mänsklig kontakt överhuvudtaget. En dag när han är ute och fotograferar träffar han på Ida. Det är något underligt med henne; hon går omkring i ett par alldeles för stora herrkängor och hon haltar. Snart får Midas reda på att Idas fötter håller på att förvandlas till glas. Samtidigt som hans intresse för henne ökar, blir hennes situation alltmer farlig. Kan hon räddas på något vis, finns det botemedel mot glassjukan??
Boken är ovanligt välskriven och författaren lyckas bra med att få läsaren att acceptera att den kan finns något magiskt och obekant här i världen. Att något som till exempel små bevingade kor skulle existera i verkligheten tycks inte vara helt omöjligt efter att ha läst denna bok. Jag hade dock lite svårt för herr Midas själv. Denne man tycktes mig vara oerhört neurotisk och jag hade god lust att ge honom en örfil ibland. Det lustiga för mig var att jag hela tiden trodde att författaren var kvinna. När jag efteråt fick reda på att det var en 28-årig kille som står bakom namnet, måste jag säga att jag blev förvånad. Och helt plötsligt kunde jag se att Midas Crook fick ett ansikte i form av Ali Shaws.
Trots att boken är välskiven, innovativ och fin på många vis, är det något som saknas för att den ska få full pott från mig. Är det kanske att jag saknar avslut för vissa av karaktärerna? Eller stör jag mig för mycket på Midas Crook? Jag vet inte, men jag är inte helt såld.
Betyg:
4/5
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar