Drottning Loanas mystiska eld - Umberto Eco

Boken är nu, efter ganska lång tid, utläst och jag kan konstatera att den tyvärr inte kommer att bli en av mina favoritböcker av Eco, det kändes som att jag inte riktigt var målgruppen för denna ändå fantastiskt välskrivna bok.

Handling:
Boken handlar om Giambattista, även kallad Yambo, 60-plusare och bokhandlare som efter ett slaganfall tappat minnet. Eller egentligen kommer han inte ihåg vem han är, vilka personerna runt omkring honom är (som frun och barnen) och vad som hänt i hans liv fram till nu, däremot kommer han ihåg allt han någonsin har läst. Som ett led i tillfrisknandet åker han iväg till gården som tillhört hans farfar och där Yambo växt upp under andra världskriget och under efterkrigstiden. I hans försök att minnas går han igenom vinden på familjegården och hittar skivor, tidskrifter, böcker och skrivhäften från hans barndom. Här finns serietidningar om Blixt Gordon, Musse Pigg och Fantomen, och i boken får man se många av dessa illustrerade, men även texter som Yambo som barn skrivit i skolan, under inflytandet av Mussoliniregimen. Texterna han läser och musiken han lyssnar på är pusselbitarna som ska passas ihop till ett minne.

När Yambo så mot slutet av boken återigen drabbas av ett slaganfall återfår han sitt minne helt. Och nu knyts trådarna ihop och man får veta vad han varit med om under sitt liv.

Generellt finns det ovanligt mycket illustrationer i Drottning Loanas mystiska eld; förutom serietidningsomslag finns här en hel del fotografier, affischer, hela tidningssidor och diverse annat. Ganska roligt. Och genom hela boken får man också serverat ett oräkneligt antal citat och hänvisningar till litteratur, vilket stundvis kan kännas lite för mycket, men det kan vara okej att hoppa över en del.

Boken är, som alla Ecos böcker, otroligt välskriven. Den är smart. Men jag måste tyvärr ändå säga att det inte är en bok i min smak. Baudolino, I rosens namn och Foucaults pendel gillade jag, men för mig blev det lite väl mycket av serietidnings- och litteraturexposé i denna bok. Jag blev helt utmattad av det. Dessutom tyckte jag att jag hade svårt att komma ihåg vad det handlade om varje gång jag återkom till boken efter en eller ett par dagars uppehåll. Och det kan vara det som är felet, boken vinner kanske på att läsas utan uppehåll.

Betyg:

4/5 ändå för att jag avundas Ecos sätt att skriva, det är vackert och intelligent.