Gargoylen av Andrew Davidson

"Gargoylen" är utläst och det är nästan så att jag känner saknaden efter den redan. Det här är en bok utöver det vanliga, jag lovar.

Handlingen:
Bokens huvudperson är en man i 30-årsåldern; han knarkar, super och försörjer sig som porrfilmsproducent. Han är vacker och eftertraktad, men så, i bokens början blir han svårt bränd i en bilolycka och hans liv har från den ena stunden till den andra förvandlats till ett rent helvete. Den efterföljande rehabiliteringen är mycket smärtsam, inte bara fysiskt utan även själsligt. Från att ha varit en eftertraktat man i sina bästa år, är han nu något som ingen vill titta på än mindre prata med.

Men en dag på sjukhuset dyker Marianne Engel upp. Hon är själv patient där och en mycket märklig kvinna. Marianne påstår att hon och den brännskadade mannen (som vi aldrig få veta namnet på) känt varandra redan på 1300-talet då Marianne var en ung nunna i klostret Engelthal i Tyskland och han var en soldat hon tog hand om, även då brännskadad. Naturligtvis är Mariannes påståenden inte något den brännskadade mannen lägger någon större tilltro till, i alla fall inte i början. Dagens Marianne är skulptör med specialiteten gargoyler, de otäcka skulpturerna som pryder kyrkor och andra stora byggnader, liknande monster med kroppsdelar från djur, odjur och människor. Hon tar hand om den brännskadade mannen och samtidigt som hon hjälper honom att läka, berättar hon om deras tidigare liv tillsammans. Hon berättar även fyra sagor som alla handlar om vad människor gör för varandra i kärlekens namn, kärlek som övervinner allt.

I boken spelar Dantes ”Inferno” en stor roll och när den brännskadade mannen så småningom ska avvänjas från morfinet som håller hans smärtor borta, får han i sina hallucinationer själv vandra igenom ett inferno där han möter de figurer som Marianne berättat om i sina sagor.

Den brännskadade mannens känslor för Marianne växer för varje stund de är tillsammans, men till slut, när man tror att det bara kan sluta på ett sätt, vänder historien.

Det är en fantastisk historia man får läsa i ”Gargoylen” och jag är imponerad av Davidsons förmåga att väva samman nutiden (med den plågsamma brännskaderehabiliteringen), historien (dels med livet på 1300-talet och dels den brände mannens liv innan olyckan) och sagorna som är otroligt fina i sig. Det är helt underbart när man får läsa en så här bra bok som är så välskriven.

Betyg:
5/5